Solen och Huden

Vad händer i solen?

Hudens känslighet för solen har flera olika faktorer och några av dessa är  hudfärg, tiden som man utsätts av solexponering samt hur stark uv-strålningen är. Utsätter man sig för solexponering under en längre period ökar riskerna för maligna. Dock ökar även risken för pre-maligna hudtumörer så som malignt melanom, basalcellscancer, skivepitelcancer och aktinisk keratos. När huden utsätts för exponering av solen påverkar det även hur huden åldras. Desto mer sol desto snabbare åldras den, vilket innebär att huden blir tjockare, rynkig och slapp.

För lång tid i Solen

Ju längre tid i solen desto större är risken för solbränna. En av de första tecken på en allvarligare solskada är rodnad och att man känner av ”stickningar” i huden. Det som då händer med huden är att den har fått en större dos men UV-strålning än den kan skydda sig emot. Det som då händer i cellerna är att arvsmassan skadas. Huden besitter egna ”mekaniker” för att reparera huden. Men desto oftare man får solskador och desto fler de är så blir jobbet tuffare och tuffare för ”mekanikerna” att reparera och följden blir att cellerna växer okontrollerat.

Vad är UV-strålning

UV strålning är en ett begrepp som oftast används som en förkortning av ordet Ultraviolett strålning. Detta är kortfattat en elektromagnetisk strålning som kommer från solen. Största delen av UV-strålningens våglängder är kortare än våglängderna hos synligt ljus. UV-strålning delas in i grupper; UVA, UVB och UVC. Detta är de tre olika typerna av UV-strålning som påverkar huden på olika sätt. UVA-strålning är den som står för den största delen av solens strålar och är därmed den strålning som borrar sig djupast ner i huden. Konsekvensen av detta blir att pigmentet blir brunt och huden rynkig. UVB-strålningens strålar åstadkommer själva bränningen som gör att  och ger skador på DNA. Dessa strålar stannar i överhuden. De stimulerar pigmentcellerna att bilda nytt pigment. Dessa strålar är starkast mitt på dagen. Dock tränger de inte igenom tex glas. UVC-strålning är mycket stark men stoppas av ozonlagret. Ozonlagret filtrerar också bort det mesta av UVB-strålningen.

Solskyddsfaktor

Ultra Violett strålning används oftast i förkortningen UV-strålning.

SPF – solskyddsfaktor – anger hur mycket längre du kan vara i solen innan du blir röd i förhållande till om du inte använder något solskydd alls. Det innebär alltså att om du blir röd efter att ha vistats i solen i 10 minuter, betyder SPF 6 att du klarar dig i solen i en timme istället utan att bli röd. Detta har förutsättningen att man använder sig av ett tjockt lager och att man återigen smörjer sig efter tex bad. Man skall alltid använda sig av en högre solskyddsfaktor i ansiktet då detta är det känsligaste området.En smörja som motsvarar ca  SPF 25 eller 30 i ansiktet är att rekommendera. Använd alltid solkräm som skyddar både mot UVA och UVB.

Kläder skyddar bra mot solens strålar. Jeans ger som helhet ett totalt skydd.

D-vitamin och solen

Det är inte enbart farligt att röra sig i solen. Självklart finns det även positiva aspekter med solen och solljuset. Solen bidrar till att vår kropp producerar D-vitamin. D-vitamin från solen bildas genom att det uppstår en sorts en kemisk reaktion i kroppen som påbörjas när solens UVB-strålar reagerar med en typ av kolesterol som finns i huden.